1-0 till kunskapen
Ännu en gång vinner utbildningen (som vanligt)!
Jag är uppväxt med kött och har ätit kött i princip hela mitt liv. Under en period på högstadiet åt jag veg i skolan.
Jag har aldrig varit speciellt matintresserad. Mat har för mig varit en överlevnad, något man kastar i sig för att överleva. Öppna munnen, tugga, svälj- sedan kan jag fortsätta med det jag höll på med. Mellan skolan, träning och stallet har mat varit en ytterst liten del, bara en parentes.
Nu bor jag med en man som är fantastiskt kunnig inom mat. Vad som är bra mat och mindre bra. Han har lärt mig så otroligt mycket, bl.a. vilken bredd det finns på matlagning!
Jag har läst på och lärt mig så mycket om mat. Jag vill ju lära mig nya saker jämt. Jag har helt enkelt fått ett mindre intresse för mat. Inte minst efter att ha känt av och märkt hur min kropp reagerar på olika mat och hur fantastiskt bra min kropp mår utan kött.
Jag skulle absolut inte kunna döda ett djur frivilligt och därmed tycker jag inte att jag har rätt att äta kött. Jag klarade inte ens av att vara med när vår gamla katt var sjuk och för sitt eget bästa behövde somna in. Det gjorde liksom för ont.
Sedan ett bra tag tillbaka har jag dragit ner på köttet. Successivt förvsvann köttet mer och mer. De få gångerna jag åt kött blev jag dålig. Jag hade svårt att somna, magen svullnade upp, var tung, den gjorde ont och jag tror att kroppen hade svårt att klara av nedbrytningen. När jag frågade J om vi inte skulle bli stockholmsvegetarianer (äta fisk) så hängde han på. Ingen stor grej eftersom vi inte äter speciellt mycket kött i övrigt. Vi åt endel kyckling förr men efter att ha åkt förbi Kronfågels fabrik har jag svårt att ens se en levande höna idag. Klarar man av att äta kyckling efter att ha sett hur djuren har det i fabrikerna, då undrar jag hur det ligger till med det emotionella och EQ.
Jag har själv tidigare aldrig sett hur vidrig en köttproduktion kan vara, däremot har jag sett hur fin den kan vara och förstår kretsloppet. Däremot äter vi idag extrema mängder kött, som aldrig förr, vilket både skadar oss själva och miljön. Idag finns ju så otorligt många bättre alternativ till kött.
Idag mår min kropp så mycket bättre och jag klarar mig alldeles utmärkt utan kött. Jag har lärt mig så mycket om min kropp och framförallt nya maträtter. Dessutom är tarmfloran min nya idol. Wow vad imponerad jag blir när det teoretiska faktiskt funkar i praktiken.
Min energinivå är mer jämn idag, vikten mer stabil och kroppen känns både lättare och lugnare. Jag hade aldrig någonsin trott att medvetna val i kosten kunde göra livet så mycket enklare. Ändå är det så logiskt, bra mat = står sig länge. Då slipper man äta ofta och kan göra sånt som är roligare istället. Heja kroppen och kunskapen om den!