älskade mamma
Idag fyller min mamma år. Hon som jag är mest lik (enligt många) både utseendemässigt och personlighetsmässigt. Hon är den person jag kan tycka mest om och bråka mest med. Hon är den absolut starkaste personen jag vet. Att hon har klarat av att lämna sin familj och vänner för att stå på egna ben är mäktigt. Leva i ett helt annat land, med ett helt annat språk och kultur, och börja om på nytt är så otroligt häftigt och imponerande. Själv tycker jag ibland att det är jobbigt att bo i Norrköping där mina 20 mil hem inte ens går att jämföra med.
Min mamma har lärt mig så mycket i livet, i sin roll som mamma att fostra mig och förbereda mig för livet. Främst har hon lärt mig att det bara är det bästa som duger och att alltid visa tacksamhet. Min envishet och järnvilja har jag fått av henne. Utbildning och skolan är A och O. Likaså min kreativa sida. Målmedvetenheten, kämparglöd, disiplinen och humöret, listan kan göras lång. Jag är min mamma upp i dagen.
Eftersom jag är uppväxt med endast bröder är jag tacksam över att ha en förstående och fin mamma. Trots att vi har bråkat ofantligt mycket är jag idag väldigt tacksam och stolt över henne. Hon är min kvinnliga förebild och idol.
Jag är född med henne som mamma och det är inget som går att styra över. Jag är glad och tacksam över att hon är just min mamma. För allt hon har givit mig.
Tänker jag tillbaka på min barndom med mamma så tänker jag på alla gånger som hon har trötsat mig, alla gånger hon har tagit med mig till stallet trots att jag visste att hon var livrädd för hästar. Jag tänker också på alla gånger hon har pressat mig, trott på mig och fått mig att våga drömma. Främst vill jag bara hylla och gratta henne på sin dag och det ska vi fira i kväll och i helgen!